Ni kanske undrar om jag gör något annat än att ränna runt på massa olika roliga aktiviteter och möten. Jodå, jag hinner med en del skola också. Jag lovar.

Just nu håller vi på med metabolismen, alltså ämnesomsättningen. Vi fokuserar på de kemiska bitarna och det är väldigt mycket mer ingående än jag någonsin tidigare har förstått. Jag har väl alltid tänkt att ämnesomsättningen är ungefär att jag äter och sedan bryts maten ner och går ut i kroppen och det som inte används fortsätter ut igen. Så. Punkt.

Det visade sig att det hela är liiite mer komplicerat än så. Till exempel så är det inte så att maten av sig själv bara ”bryts ner” till en grå sörja som trycks genom tarmväggen och spred ut sig jämnt i kroppen, som jag tänkte mig. Nej, det handlar om molekyler, molekylkomplex, enzymer, receptorer osv osv osv…

Vi har pratat om hur olika slags fetter bildaas och bryts ner, vad som händer med kolhydrater som kommer in i kroppen, varför kolesterol är nödvändigt men kan vara farligt, skillnader i metabolismen vid svält vs. övergödning och en massa annat. Det hela är väldigt detaljerat (vi hade en hel tvåtimmarsföreläsning bara om aminoryrornas bildning och nedbrytning) men också ganska spännande faktiskt. Det känns som att jag faktiskt får lära mig något som jag inte bara kommer ha nytta av senare, utan något som jag kan använda redan nu.

Jag känner dock hur det börjar spåra lite. Just nu sitter jag och kränger massa vingummin och det enda jag kan tänka på är vad som händer i kroppen med allt socker.  Pluggskadad?

Här kommer en ganska översiktlig bild över metabolismen. (Jo, den är översiktlig, jag lovar.)

Idag pratade vi om diabetes, som är en sjukdom som blir allt vanligare även hos våra sällskapsdjur. De flesta har nog koll på att diabetes har att göra med insulin.

Insulin behövs för att glukos ska kunna transporteras in i muskler och fettväv.  Glukos har en rad funktioner i kroppen, bland annat används det till energi.

Diabetiker har antigen inget insulin eller så svarar kroppen inte för det insulin man har (ungefär) och därför tas glukos inte upp i muskler och fettväv. Däremot tas det upp i exempelvis lever och njure. Det gör det hos alla men hos icke-diabetiker omvandlas glukosen vidare. När den inte gör det ansamlas glukosen och nivåerna skjuter i taket. Detta ger en ökning av glykos i blodet vilket kan vara farligt då glukosmolekylerna kan mutera proteiner i blodet.

Glukos ansamlas inne i cellerna och detta är inte heller bra. En del glukos omvandlas naturligt till ett annat ämne som heter sorbitol. I vanliga fall finns det ett enzym som förvandlar vidare sorbitol till fruktos men i exempelvis njure och nerver finns inte detta enzym. När det då blir överskott av glykos blir det också överskott av sorbitol. Ju mer sorbiol det blir i cellen, ju mindre vatten får plats. Cellen kommer då att svälla för att vattennivån i cellen ska kunna hålla sig på samma nivå som vattennivån utanför cellen. Detta är inte heller bra.

Summa summarum: diabetes är en sjukdom som blir allt vanligare, även hos våra husdjur. Övervikt är en riskfaktor, så håll era djur i lagom hull.

(Observera att detta är bara en väldigt förenklad förklaring av en väldigt liten del av metabolismen och jag anser mig inte ge en fullständig bild av varken metabolism eller diabetes.)