Mamma berättade idag att min lilla favorithund Ludde har börjat bli mycket piggare och gladare sedan han har börjat äta glukosamin. (Jag fick ett gratisprov på glykosamin samtidigt som Ludde började bli lite gammal och stel.) Jag blev så glad! Min hjärta går sönder när Ludde inte mår bra. Bara tanken på att han inte kommer att finnas alltid känns främmande. Fast faktum är att Ludde är åtta år nu. (nio?) Inte helt ung nu längre, med andra ord. Fast vem vet? Jag känner en jack russel som är fjorton och still going strong.

 

Hur som helst är jag väldigt glad så länge lilla, söta Ludde kan vara frisk och glad som han brukar.