Vila

Ludde är min inspirationskälla.
 
Att vila. Ta det lugnt. Det är nödvändigt. Jag klarar inte att köra på i full fart i hundranittio hela tiden, trots att jag envisas med att försöka. Därför är jag stolt att jag har lyckats vila hela dagen. Det kan tyckas konstigt att jag tycker att jag är duktig när jag inte gör något men det är svårt för mig. I vanliga fall börjar det klia i benen redan efter några timmar, trots att hjärnan behöver vila lite mer. Hur många dagar har jag inte tänkt ta en vilodag men slutat med att storstäda köket? Eller gett mig ut på joggingtur? Eller tvättat och fönat hunden? Nej, det är en prestation för mig att inte göra någonting på hela dagen, tro det eller ej.
Jag blev lite inspirerad av ett samtal med några äldrekursare som försäkrade att man inte blir kuggad bara för att man vilar någon dag då och då. Jag tog åt mig och bestämde att jag ska ha minst en dag varje vecka då jag inte gör något alls. Jag tänker att det blir mitt sätt att planera in den vila som faktiskt behövs.
 
Jag har också blivit lite inspirerad till att börja laga mat. Som det är nu slarvar jag verkligen med vad jag äter. Det blir mest pasta eller müsli eller mackor. Inte så bra i längden, direkt. I dagarna har jag också klämt i mig mer eller mindre en hel nutellaburk. Dags för förändring! Jag har bestämt att jag ska ha som mål att laga riktig mat minst en kväll i veckan, förutom på helgen. På så sätt kanske det inte blir mackor varje kväll. Och framförallt - jag får med mig ordentliga matlådor till skolan. 
Jag är så imponerad av alla som är bra på att laga mat. Och av dem som tycker att det är roligt och som gillar att exprimentera i köket. Jag vill vara er. Jag tycker det är heltrist att laga mat. Att köket i min korridor är supersunkigt gör ju inte det hela bättre precis. Men jag ska försöka i alla fall! 
 
Jag är lite trött på att bo i korridor just nu. Köket är äckligt och trångt, jag har bara en hylla i kylen, jag kan inte gå runt i bara T-shirt halva morgonen och hämta frukost som jag är van vid, det är jättebökigt att tvätta och jag saknar att ha djur omkring mig. Jag vet inte om det är en tillfällig dipp på grund av trist höstväder men jag känner att jag hade gett vad som helst för en egen liten lägenhet, eller i alla fall ett rum med kokvrå. Och helst lite närmre skolan. Häromdagen cyklade jag i en halvtimme i spöregn och plötsligt kändes vägen väldigt, väldigt lång. 
Fast det jag framförallt skulle vilja är att ha ett litet djur. En liten hund eller katt. Någon som håller mig sällskap och som finns där hela tiden. Även om jag hittar på saker hela tiden och träffar folk så kan det bli lite ensamt i mitt rum på kvällarna. Jag är uppväxt med husdjur. Jag känner att det är något som saknas här.
 
Vem hade inte velat ha dessa små sötnosarna hemma? (Bilden har jag hittat på Tumblr, källa okänd)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0