Man kan faktiskt inte tentaplugga non stop en hel dag. Ibland behöver man en liten paus. Vad ska man göra under den där lilla pausen då?
1. Titta på ett avsnitt av Vänner. (Älskar Vänner, älskar alla karaktärerna, älskar de inspelade skratten) Humörhöjare x 1000.
2. Dra för gardinerna, sätt i hörlurarna, på med musiken och DANSA LOSS! Shake it shake it. Det absolut bästa sättet att pausa som någonsin funnits! Ingen ser så man kan dansa hur snyggt eller fult som helst. Spänningarna släpper, man får syre till hjärnan och faktiskt så bränner man lite kalorier också. Hett tips, fler borde prova.
Detta är favvolåten att dansa till just nu. Jag tycker att sångtiteln är ironiskt träffande också.
... då blir man sjuk. Inte så jätteoväntat med tanke på insparkar, Osloresor, svettiga cykelurer i kyla och för kalla kläder. Jag insåg idag att jag klär mig efter Skåne-september. Hemma var det runt tio grader idag och det var väl ungefär vad jag väntade mig när jag gick ut imorse. Men icke. Här var det två grader och markfrost. Lovely....
Idag skulle vi ha en viktig dissektion, den sista innan tentan. Dock mådde jag kasst så jag beslutade mig för att åka hem bara efter någon timme. Det är inte speciallt effektiv pluggtid om man hela tiden känner att man håller på att svimma. Jag blev andfådd av att gå upp för en trappa, ungefär. Härligt..
Dessutom blev jag mycket mer känslomässigt påverkad av att se en död katt på dissektionsbordet än vad jag trodde att jag skulle bli. Hittills har dissektionerna bara varit intressanta och engagerande, om än lite illaluktande. Men katten gjorde att jag började tänka på mina egna katter, de som bor kvar hos mamma och pappa.
När jag tog på dissektionskattens små tassar kändes det precis som att det var min Vince jag tog i. Jag fick tvinga mig själv att gå ut ur kroppen och se på det hela från ett utanför-perspektiv. Jag inser ju att jag måste vänja mig men just idag när jag dessutom var lite svag redan så var det extra jobbigt.
Nej, ingen bra start på dagen direkt. Faktum var att jag var tvungen att ringa hem och höra hur katterna hemma mådde innan jag kunde få ro att ta det lugnt. När jag fick höra att de mådde prima var det inte speciellt svårt att somna och sova några timmar.
Jag har alltså sovit bort större delen av dagen. Det känns lite oroande med tanke på att jag har muntlig tenta på måndag men jag får ta nya tag imorgon. Igår tvättade jag för första gången sedan jag flyttade hit, så nu har jag i alla fall rena lakan ifall jag blir sängliggande imorgon också. Man får se det positiva i läget!
Jaha, så här ser det ut när jag pluggar honliga och hanliga könsorgan. Notera den obligatoriska tekoppen i mitten. Jag kör även med white noice-ljud i bakgrunden eftersom jag har hört att man blir mer kreativ då. Jag vet inte om det ger någon större effekt men man får ta vara på alla möjligheter till fusk!
Hela helgen har jag varit på Nordiska Veterinär-Mästerskapen. Då träffas veterinärstudenter från Sverige, Norge och Finland (tydligen även Danmark vissa år) och tävlar i friidrott mot varandra. Sedan har man sittning på kvällen och festar hela natten. I år hölls det hela i Oslo så vi var 37 svenska veterinärstudenter som åkte iväg tidigt i fredags morse och kom hem nu på söndag kväll. Om man säger såhär, festandet är det viktiga och sporten kommer på andra plats. Jag tävlade dock i 100 m, spjut, kula och dragkamp. Det gick väl ... bra. Typ. Festandet gick däremot riktigt bra. Det är där jag har min talang, tror jag.
Mitt liv går framåt i en rasande fart. Jag hinner inte med allt som jag hade önskat, typ blogga eller plugga så mycket som jag hade velat. Men jag gör massa annat roligt istället!
Imorgon ska jag till Norge med ett gäng andra veterinärstudenter och träffa veterinärstudenter från hela Norden. Vi ska tävla i friidrott mot varandra och festa och sånt. Det är inte varje dag man får chansen att göra något sånt. Rapport kommer efteråt.
Jag hade mitt första test igår, om alla benen på latin och var de är placerade. Vi fick ett kompendium (22 sidor!) med ben och organ och sånt där på latin som vi bara ska trycka in. No return.
Faktum är att i princip alla i klassen har lyckats lära in alla ben på bara drygt en och en halv vecka i princip. Helt fantastiskt! Wow, så duktiga vi är.
Annars fortsätter föreläsningarna och dissektionerna. Idag började vi lära oss om embryologi. Väldigt spännande men galet krångligt. Inte minst eftersom det är olika hos de olika djuren.
Dissektionerna börjar jag få kläm på. Det känns inte lika äckligt längre och jag mår inte ens speciellt illa av lukten. Dock är det lite obehagligt att gå in i frysen där materialet förvaras....
Det känns verkligen att veterinärutbildningen är en utbildning med gamla anor. Lärarna är erfarna och undervisningen är väldigt genomtänkt och bra, både föreläsningarna i sig och hela upplägget. Jag har aldrig upplevt ett sånt helhetstänk på någon annan utbildning eller skola som jag gått på. Dessutom tror jag att det satsas en hel del pengar på oss. Det behövs liksom för att det ska bli bra. Jag är väldigt tacksam och väldigt glad över att jag sökte hit. Hett tips även till alla andra. Det är superkul! (Jag väntar bara på bakslagen haha)
Den här helgen blir en riktig plugghelg för mig. Jag kämpar fortfarande med alla hundens ben, men jag tycker att det börjar släppa lite nu faktiskt. Det snurrar inte riktigt lika mycket i huvudet längre. Vi ska ha ett test i osteologin (benen) på onsdag så då ska jag kunna allihopa så det är bara att kämpa på!
Jag har köpt en iPad! En tjej i min basgrupp visade hur hon använder sin och jag blev så imponerad at jag bara var tvungen att härma henne. Jag älskar den redan. Jag har köpt en superbra app där jag kan ha alla föreläsningar, viktiga papper, benbilder, dissektionshandledningar, anteckningar osv. Det känns väldigt skönt att slippa bära på en miljard papper och pennor. Nu har jag allt på samma ställe. Dessutom är det väldigt roligt att sitta och greja med den, jag känner mig lite som ett barn i en leksaksaffär.
Ett litet smakprov på några av de mest basic benen.
Jag känner att jag har börjat komma på plats här i Uppsala nu. Mitt rum är möblerat, mina kläder i garderoben och tavlorna på väggen. Jag har hittat till mataffären och till ett litet köpcentrum några minuter bort. Jag börjar kunna vägen till och från skolan och stan. Jag börjar känna mig lite hemma, helt enkelt. Jag trivs faktiskt bättre än jag väntade mig att jag skulle göra. Jag kände ingen när jag kom och visste inte ens vart skolan låg. Efter en intensiv insparksvecka och en nästan lika intensiv första skolvecka börjar klassen bli kompisar och jag känner mig inte speciellt ensam längre.
I veckan fick vi en rundvandring på universitets-djursjukhuset som ligger på campus. I årskurs fyra och fem har man klinik-praktik, fram tills dess är det mest döda djur som man får pyssla med. Jag längtar!
Lite roligt, många i klassen (mig själv inräknat) blir numera helt lyriska när vi ser levande djur. Många av de äldre veterinärstudenterna har hund och vår lycka är gjord när vi amöbor får klappa och gosa.
Annars har det varit fullt upp även efter skoltid hela den här veckan också. Jag har provat lerduveskytte, varit på hembjudningar, fikat med djuretiska utskottet, skakat rumpan på nation, cyklat vilse, skaffat kundkort på clas ohlson och ätit massa skräpmat. Typ sånt som man ska göra när man är stundent alltså.
Jag saknar lilla Ludde. Och katterna. Och hästarna. Dessutom är jag ganska trött på att bara kolla på skelett hela dagen. Jag var tvungen att göra något åt saken - googla fram lite bilder på söta, levande djur. Enjoy!
Tänk att jag ska få jobba med sånna här små sötisar varje dag!
Bones everywhere! Jag försöker lära mig hundens ben på svenska och latin. Hunden har många ben! Galet många. Plugga plugga. Vi ska kunna det tills nästa vecka, i princip. Ingen mjukstart direkt.
Det är så otroligt skönt att bo själv och kunna bestämma själv över min tid. Jag kan plugga precis när jag vill eller inte vill. Jag går och lägger mig när jag vill och går upp utan att behöva ta hänsyn till andra. Optimalt just nu faktiskt. Visst, jag saknar familj och djur men det är ganska skönt att klara mig själv. Att bo i korridor i en helt okänd stad är bättre än väntat!
Idag har jag äntligen börjat plugga lite! I veckan har vi fått massa material men vi har inte haft någon tid till att sätta oss med det. Bland annat har vi fått ett 22 sidor långt häfte med ben och organ på svenska och latin som vi ska lära oss. Nästa vecka ska vi få börja dissekera på riktigt också. Vi har gjort en minidissektion i grupper men på måndag är det the real deal. Vi har fått ett material om råttor att läsa tills dess. Jag hisnar över hur många ungar de kan få! Igår hade vi amöbagasque, en middag/ fest för hela skolan. Superkul, trevligt, god mat och fantastiskt rolig underhållning. Vi amöbor blev kidnappade av grottmän och fick avge en ed. Nu är vi med i den stora veterinärfamiljen. (Jag kan tillägga att grottmännen verkligen stank. Jag kommer för evigt förknippa lukten av surströmming med min första amöbagasque...) Nu är alltså insparksveckan slut och vi får ha våra egna kläder igen. Ingen mer grön mössa! För första gången ser jag verkligen fram emot mina studier. Jag älskar att jag äntligen har börjat plugga, och att jag faktiskt pluggar något som jag tycker är jätteroligt.
Fullt ös medvetslös är det som gäller nu. Insparken är rolig, intensiv och håller på hela tiden. Igår hade vi lekar tillsammans med alla andra förstaårselever på SLU. Vi hade även inövade danser som vi visade upp för varandra. Det är ganska häftigt när flera hundra personer dansar samma dans.
Som sagt, fullt ös hela tiden. Jag har fortfarande inte hunnit packa upp något alls. Jag får liksom skutta mellan flyttkartonger och kassar när jag ska leta efter något.
En rolig sak som händer varje dag i mitt område är Flogstaskriket. Jag bor i ett stort område med massa studentlägenheter. Varje dag klockan 22 öppnar folk sina fönster och vrålar ut sin ångest. Det är alltså gallskrik som gäller. Som tur var hade jag blivit förvarnad om detta, annars hade det väl skrämt livet ur mig. Helt plötsligt börjar alla bara tokvråla. Man kan få en hjärtattack av mindre.
Ja, nu är jag faktiskt Uppsalabo på riktigt. Jag har flyttat in i mitt lilla, halvsunkiga studentrum och börjat få ett hum om hur staden ser ut.
Vi hade upprop och första dagen av insparken idag. Intensivt och väldigt roligt. Vi som är förstaårselever kallas amöbor och väntas i princip lyda totalt. Vi fick bland annat order om att konstant ha vissa kläder på oss. Se resultatet på bilden.
Man kan väl säga att det har varit en vääldigt lång dag. Vi har hunnit med rundvandringar, information, lekar, danskektioner, faddermiddag, spökrunda och såklart party party. Jag är något trött nu, har inte ens hunnit packa upp någonting. Det får framtids-My göra.
God natt!
Nu sitter jag på tåget till Uppsala! Jag fick gå upp vid halv fem imorse men om några timmar är jag framme. Jag ska träffa min sekt (en grupp i klassen typ) och äta tacos. Ska bli skitkul! Sedan börjar allvaret imorgon. Eller ja, allvaret och den lite mindre allvarliga nollningen. Spännande!
