Hjärnan och annat mysigt

Nu är jag i full fart med min nya kurs. Vi började igår och redan har vi gjort massor. Just nu läser vi om nervsystemet och vi kollar på hjärnor och har oss hela dagarna nu. Det är otroligt intressant. Jag vill bara suga i mig all information och kunna det direkt. Så spännande!

 

Vi går mycket längre dagar nu än vad vi gjorde under biomedicinkursen. Då gick vi oftast åtta till tolv eller tio till tre eller så. Nu går vi nio till fyra-fem mest hela tiden tycker jag. Det är inte jättemånga timmar, inte egentligen. Det känns dock väääääldigt länge när man sitter och lyssnar på en föreläsning och magen börjar kurra. Vi har ju precis haft långt julledigt så jag antar att jag snart vänjer mig. Tur att det är ett så coolt ämne vi får börja med. Nervsystemet är ju hur häftigt som helst.

Hjärnan är faktiskt väldigt vacker när man ser den på riktigt. Idag fick vi kolla på itudelade djurskallar. Hjärnan var således halv och vi såg olika delar. Lillhjärnan ser lite ut som ett träd mot en horisont, väldigt vackert.  

 

Dessutom finns det riktigt coola skillnader mellan djurslagen. Hos en människa utgör hjärnan ungefär 2% av kroppsvikten, detta är ungefär 1,3 kg, och vi har en väldigt stor lillhjärna som ger oss välutvecklas finmotorik. Hos en blåval utgör hjärnan bara 0,017% av kroppsvikten, 6-7 kg. En igelkott har en hjärna som väger 3 gram och till största delen består av luktcentra. Vi människor har nästan inget luktcentra alls. 

 

 

 
Jag hittade ingen direkt bra bild på lillhjärnan, men ni förstår kanske vad jag menar? (Lillhjärnan = cerebellum) 

 

Vi pratade lite idag om att vi som ska bli veterinärer lär oss om så många djurslag och att vi därför borde ha en svårare utbildning än läkare. Detta vägs säkert upp av att läkare lär sig allt lite mer ingående än oss (hur nu det är möjligt, jag tycker att vi bara pratar om minidetaljer hela tiden) men jag vill ändå ta lite ära från detta. Läkare behöver bara lära sig hur en kropp ser ut, vi måste lära oss flera srter och flera raser inom dessa arter. Det är nästan lite imponerande, eller hur? 

 

Lite kuriosa från föreläsningen idag:

Någon som har undrat varför bara vissa hästar kan tölta? Eller varför travare inte börjar galoppera när det går supersnabbt?

Det har att göra med en enda liten gen. Töltare och bra travare har dubbelt anlag av en recessiv gen som gör att kommunikationen mellan höger och vänster sida av centrala nervsystemet inte kommunicerar lika bra. Ni vet kanske redan att höger och vänster hjärnhalva kommunicerar med varandra och att vi har nerver på båda sidorna av kroppen. Hos dessa hästar fungerar detta alltså inte lika bra. De kan alltså frikoppla den ena kroppshalvan, relativt den andra. På så sätt har de förmågan att trava snabbare, tölta eller passa. Häftigt va?

Jag tänker mig att detta gör att de inte tappar balansen och faller i galopp som andra hästar gör. Istället kan de fortsätta i sin gångart utan att falla omkull.

Man har hittat den här genen i dubbelt anlag även hos nordsvenska kallblodstravare. Detta beror troligtvis på att man förr avlade in varmblodstravare i stammen, trots att man inte får för att få kalla avkomman renrasig. Detta för att få in lite mer travargener. Och tydligen fungerade det för kallbloden travar på snabbt de med idag. 

 

 
 Järvsöfaks, allas vår favorittravare
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0