Nu jäklar tänker jag bli frisk

Hej bloggis! Jag har bäddat ner mig ordentligt de senaste dagarna men idag har jag faktiskt lyckats plugga lite. När jag går från att gå runt barfota och i för stor t-shirt och istället drar på mig byxor, armband och klockan – då är det allvar. Något får man ju göra för att skilja på vila och plugg. När man bara går hemma tycker jag det är lätt att hamna i någon slags mittimellanlunk där man varken vilar eller pluggar utan mest lullar runt och blir irriterad på sig själv för att man inte får något gjort. Nä, ska man få något gjort är det bäst att göra det ordentligt.

Det är för övrigt ett hett tips när man mår dåligt och vill må bättre – klä dig skitsnyggt, sminka dig ditt finaste och ta på stora örhängen. Jag mår i alla fall alltid bättre av det. Förutsatt att man ska iväg förstås. Det tjänar ju inget till att gå runt hemma och ha rött läppstift. Och förutsatt att man faktiskt VILL må bättre också. Ibland är det ju faktiskt himla skönt att bara krypa tillbaka i sängen igen och stanna kvar i den där melankolin. Inte så produktivt kanske, men det är faktiskt ganska tillfredsställande att tycka synd om sig själv. Eller hur? Annars hade man ju inte gjort det.

 

Idag har jag alltså pluggat. Eller ja, jag har renskrivit mina anteckningar från veckan så jag har inte direkt gjort något jätteansträngande.

Jag har provat ett nytt upplägg den här kursen. Istället för att anteckna direkt på iPaden, på de nedladdade bildspelen, så antecknar jag först på det gamla hederliga sättet med papper och penna. Sedan skriver jag in det på iPaden efteråt. På så sätt får jag ju se allt två gånger. Jag återkommer med utvärdering av systemet efter tentan men än så länge känns det lovande. Visst är det skönt att slippa släpa på massa pennor och kollegieblock men samtidigt är det svårt att hinna med när jag skriver på iPaden. Det går liksom ganska mycket långsammare där. Det går alldeles för mycket tid till att få det där lilla fönstret jag skriver i att hamna på rätt ställe osv.

 

Det där med immunologi som vi läser nu är intressant men jag har svårt att begränsa mig. Jag tycker alltid att lärarna menar på att vi ska lära oss ämnet i stora drag och inte fokusera på detaljer men sedan är tentan full av detaljer ändå. Kanske har jag och lärarna olika syn på vad som är detaljer? Eller så är det bara att inse att vi måste lära oss ALLA detaljer om ALLT. Problemet med det tycker jag är att man då lätt kan hamna i sitsen att man inte ser den stora bilden för alla detaljer. 

 

Jag tänkte bjuda på två små bilder som jag har gjort i det fantastiska programmet paint. 

Den första bilden visar på vilket sätt det medfödda immunförsvaret, d.v.s.B-lymfocyter, dendritiska celler och makrofager, påverkar det adaptiva försvaret. Den största skillnaden mellan det medfödda och det adaptiva försvaret är att det medfödda försvaret reagerar likadant på allt främmande som kommer in i kroppen medan det adaptiva (förvärvade) har minne och lär sig hur det ska reagera specifikt på olika slags främmande ämnen. Det atr längre tid att utveckla men är effektivare när det väl är där. 

 
 
 
Den andra bilden visar hur dendritiska celler bildas. Dendritiska celler, DC, är celler som bryter ner antigen (bakterier etc) och visar upp bitarna för andra celler, som en krigare som hänger benen från sina offer runt halsen. Brutalt men bra eftersom resten av kroppens celelr då vet vad det är för slags antigen som har kommit in i kroppen och kan reagera på det på rätt sätt. 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0