Jag har varit sjuk ett tag, därav dålig uppdatering här på bloggen. Jag har hostat  och varit jättetrött i två och en halv vecka ungefär och tycker att det räcker nu.  Det är så tråkigt att inte ha energi till att göra det jag vill och behöver göra. Urgh.

Livsmedelskursen rullar på. Fler och fler livsmedel stryks från min lista med livsmedel som känns säkra att äta. Faktum är att den listan är väldigt kort nu. Det mesta verkar vara helt livsfarligt.

Ta kött som ett exempel. Det är farligt att förvara det för varmt för då växer det bakterier, men kyla hjälper egentligen inte heller för bakterierna dör inte. Därför måste det tillagas tillräckligt varmt så att alla bakterier dör, minst två minuter i 70 grader. (Vem gör det?!) Fast det är farligt att steka eller värma för mycket också för då bildas farliga ämnen på stekytan.

Då äter vi grönsaker istället då. Det måste ju vara säkert? Nix pix. Massa bakterier. Eftersom vi ofta inte tillagar grönsaker finns det inte heller någon chans att döda dem innan vi äter.

I princip alla livsmedel tycks antingen innehålla ämnen som är farliga i sig eller vara perfekt tillväxtplats för bakterier och mögel. Suck. Faktum är att färdigsköljd sallad (som jag äter ganska ofta) verkar vara ett av de absolut farligaste livsmedlen. Kanske inte så att det orsakar de farligaste utbrotten, men det orsakar utbrott ofta. Även om det står på att det är färdigsköljt är det faktiskt en bra idé att skölja det innan du ska äta det.

Såhär fortsätter det. Vi har hittills gått igenom kött, fisk, ägg, mjölk, grönsaker, frukt, tillsatser, miljökontaminanter mm. Allt vi äter med andra ord. Summa summarum av vad jag har lärt mig hittills: även om livsmedlet skulle råka vara säkert när du köper det så kan du råka kontaminera det i kylen eller vid tillagning. Och även om du inte kontaminerar efter att du har köpt det så kan det finnas bakterier på redan i affären. Hopplöst.

Vi hade en uppgift förra veckan som gick ut på att vi skulle ta reda på varför livsmedelsverket rekommenderar att vi minskar vår konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter. Intressant och ganska aktuell uppgift tycker jag.

För det första vill jag precisera vad rött kött betyder. Det är kött som är rött när vi köper det, alltså nötkött, fläskkött, lammkött osv. Kyckling och fisk är inte rött kött. Termen ”rött kött” har alltså inget med tillagningen att göra, det innefattar både välstekta och blodiga biffar.

Jag visste redan innan vi fick uppgiften att livsmedelsverket rekommenderar att vi äter max 500 gram rött kött och charkuteriprodukter i veckan, d.v.s. mindre än vad många gör idag. Jag visste dock inte riktigt varför. Det visste ingen annan jag pratade med heller. Någon vag tanke om att det har med cancer att göra kanske.

Det rätta svaret är att studier har visat att det finns en koppling mellan rött kött/ charkuteriprodukter och colorektalcancer, alltså tjock- och ändtarmscancer. Detta är en farlig cancertyp med hög dödlighet.

Är det inte lite konstigt att vi har så dålig koll på varför vi inte ska äta vissa saker? Kanske beror det på att vi får så mycketinformation från så många olika källor som alla säger olika saker. Vi blir förvirrade helt enkelt. Vem kan vi lita på?

Det är så vitt jag har förstått fortfarande lite osäkert vad sambandet beror på.  Det finns lite olika teorier men troligtvis är det många faktorer som spelar in. Men bara för att vi inte vet vad sambandet beror på så betyder det inte att det inte finns. Det kanske kan vara värt att tänka lite på vad vi stoppar i oss. Sedan tycker inte jag att det behöver gå till överdrift heller. Som jag skrev i början av inlägget så verkar det rent inte finnas några livsmedel som är helt säkra. Jag tror att vi kommer långt med lite sunt förnuft.

Och ni vet ju: Äta bör man, annars dör man. Äter gör man, ändå dör man.