Speciell patologi - vad är det egentligen jag läser?

Nu börjar det dra ihop sig till tenta för min del. Det är exakt en vecka kvar till vad jag tror är den största tentan jag hittills skrivit. Vi har sex timmars skrivtid, bara en sådan sak. Det gäller att komma i tid så att favoritplatsen inte är upptagen. Vi ska skriva tentan i aulan som vi brukar och där finns en plats där jag alltid brukar sitta. Inte för högt upp så att jag blir stressad av alla som går, inte så långt ner att jag hamnar för nära tentavakten eftersom jag då blir störd av alla som lämnar in sina tentor. Inte för långt ifrån toaletten men inte för nära toalettkön. Naturligtvis vill jag sitta längst ut på raden så att jag inte måste åla mig förbi den som sitter längst ut när jag själv ska ut. Ja, ni ser. Det är en hel vetenskap det där.

 

Tentan är i ämnet speciell patologi. Patologi betyder sjukdomslära och med speciell menas att vi har läst specifikt om de olika organen och sjukdomarna. Förra kursen var allmän patologi och då gick vi igenom generella mekanismer för ex chock och koagulation som kan uppstå vid många olika patologiska tillstånd.

Kursen har varit uppdelad organvis. Tanken är att vi ska komma ihåg det vi lärde oss om de friska organen i ettan (Vilket vi naturligtvis gör. Efter lite repetition…) och att vi nu ska förstå hur ett sjukt organ påverkar kroppen. Ett enkelt exempel: lungan. Lungans uppgift är att överföra syra från inandningsluften till cellerna i blodet. Om lungan inte funkar så få blodet inget syre och då dör cellerna och då dör individen.

 

Jag tänkte visa vilka organsystem vi har gått igenom och ge några få exempel på vad som ingår så att ni får en bild av ämnet.

  • Cirkulation – hjärta + kärl. Här ingår ex olika slags missbildningar, vad som händer när en propp bildas och arterioskleros.
  • Urinorgan – njure, urinledare, urinblåsa och urinrör. Här ingår njursvikt, både akut och kronisk, och vad som kan ge upphov till det (en massa saker visar det sig). Vi pratar även om urinsten, urinblåseinflammation och om varför det är farligt för djur att äta ekollon och kylarvätska.  
  • Respiration – lunga och luftvägar. Här pratar vi mycket om lunginflammation som kan delas in i en rad olika sorter beroende på var den sitter och hur själva inflammationen ser ut, ex varig eller inte. Vi pratar även om svamp som kan ge inflammation i nässlemhinnan, varför det är farligt för stora djur att vara under narkos länge, varför stas i lungan kan ge hjärtproblem, kvarka hos häst och nyssjuka hos gris (ni vet den där sjukdomen där hela trynet deformeras).
  • Digestion – ett stort område där allt mellan munnen och rektum inkluderas. Här pratar vi om tandlossning, muntumörer, rumenacidos, tarmvred, magsår och om en väldans massa olika diarréer.
  • Lever och exokrina pankreas – den delen av pankreas (bukspottkörteln) som utsöndrar enzymer som hjälper till vid matsmältningen. Här ingår pankreasinflammation, ikterus (alltså gulsot), leverförfettning och kopparförgiftning. Vi pratar också om varför porta/ cava-shunt kan ge encephalomyelit, eller med andra ord varför det kan uppstå förändringar i hjärnan och inte levern får tillräckligt med blod.
  • CNS – centrala nervsystemet där hjärna, ryggmärg och nerver ingår. Här pratar vi om vattenskalle, varför det är så farligt med ödem i hjärnan, om hjärntumörer och om en rad infektioner som ger nervösa symptom, bl.a. rabies, stelkramp, botulism och valpsjuka. Vi pratar även om wobbler, ett tillstånd hos häst där ryggmärgen hamnar i kläm vilket ger rörelsestörningar.
  • Rörelseapparaten – skelett, leder och muskler. Här pratar vi mycket om osteokondros och lösa benbitar. Vi pratar om att det finns mycket blod i ben men inget hos brosk med undantag av växande individer. Vi pratar om frakturläkning och om bentumörer. Vi pratar även om osteoartrit (som även kallas artros på svenska), korsförlamning och om wobbler igen.
  • Reproduktionsorganen – könsorgan, placenta och foster. Här pratar vi om att uterus kan ruptera, om att man behandlar uterusframfall genom att putta in livmodern igen och ge oxytocin, om aborter och om diverse obehagliga tumörer.
  • Endokrina organ – här pratar vi om hormoner och de organ som utsöndrar hormoner. Exempel på saker som tas upp är diabetes mellitus, diabetes incipidus, Cushing´s disease och Addison´s disease.
  • Hematopoetiska och lymfoida organ – de organ som bildar blod och lymfa. Vi pratar en hel del om anemi och hur det kan uppstå och om malignt lymfom, en tumörtyp som kan drabba i princip alla organ. Vi pratar även om varför det så sällan hamnar tumörmetastaser i lymfknutor och varför lymfknutorna blir stora vid infektioner.

 

Detta var alltså en liten sammanfattning av ett väldigt stort ämne. Ni förstår kanske varför jag pluggar hela dagarna? Väldigt mycket att trycka in. Som tur är är det supermegaintressant! 

 

 
Jag planerar redan nu inför efter-tenta-fikan nästa fredag!
 


Kommentarer
Kristina Mossberg

Låter nästan som en hel utbildning. Socialhögskolan i början an 80-talet minns jag som rena barnleken. Stort lycka till!

2015-03-13 @ 18:54:41


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0