Kommer ni ihåg för ett tag sedan att jag berättade att vi skulle ha föreläsning om fiskar som produktionsdjur? Jag var lite lätt förvirrad och undrade vad veterinärens roll i det hela skulle vara. Och hur fiskproduktionen egentligen går till. När jag gick på mellanstadiet gjorde vi en klassutflykt till en laxodling. Massa stor fiskar som simmade omkring i pooler är allt jag kommer ihåg. Därför var faktiskt fiskföreläsningen riktigt intressant. Här kommer några saker som jag lärde mig:

Fiskar lagrar protein i kroppen på samma sätt som vi lagrar fett. Detta beror på att protein har samma densitet som vatten. Hade de lagrat fett hade de hela tiden fått kämpa för att hålla sig nere under ytan. Nu har de samma vikt som vattnet och detta sparar massa energi.

Odlad fisk kan ibland lagra fett eftersom de får mycket mer mat än vilda. Det är detta fett som finns i oljekapslar.

Fiskar är överlag väldigt mycket bättre på att spara energi än vad vi är. De är växelvarma vilket innebär att de inte lägger energi på att värma upp sin egen kropp. Om man tänker på fiskar som kött så är energikostnaden per kilo väldigt låg.

Många fiskodlingar, framförallt i Norge, ligger ute i redan befintligt vatten. Fiskarna bor då i ett slags nät som hägnar in dem. Vatten utifrån flödar alltså in och ut av sig självt. Detta innebär en stor smittorisk. Om det finns någon smitta i det omgivande vattnet kommer fiskarna bli sjuka och om fiskarna är sjuka kommer vattnet omkring bli smittförande. Ligger det en annan fiskodling en bit bort kommer den också bli smittad. Här kommer veterinären in.

Fiskar vaccineras mot farliga sjukdomar på samma sätt som husdjur, d.v.s. med spruta.

Fiskar har inga ögonlock och är därför mycket känsliga för skador av exempelvis håvar.

En annan grej som skiljer fiskars ögon från våra är linsen. Människors omgivning är luft och i ögat finns vätska. Detta ger en naturlig brytning av ljuset (ljuset bryts när det går mellan olika medier). Fiskar befinner sig redan i vätska och måste därför ha en rund lins för att ljuset ska brytas så att de kan se ordentligt.

Fiskars fjäll är täckta av ett lager av epidermis, det vi kallar överhud på oss själva. De har ingen läderhud utan bara slem ytterst. Om en tar på en fisk är det därför viktigt att se till att sprida ut slemmet lite över stället där man tog, annars kan den få in massa bakterier där och bli sjuk.

Fiskar tuggar inte sin mat. Den sönderdelas i magsäcken.

Fiskar kan känna smärta. Detta är omdiskuterat men ny forskning visar att de faktiskt kan det.

Fiskar under narkos kräks. Därför måste de svälta innan de sövs, precis som andra husdjur.

Fiskar har ingen benmärg.

Vid slakt bedövas fiskar med koldioxid. Här blev jag lite förvirrad och var tvungen att fråga flera gånger innan jag fattade. Koldioxid är ju en gas? Fiskar andras ju inte gas? Hur blir de bedövade?! Tydligen hamnar koldioxiden inte som bubblor i vattnet utan blandas med vattnet på ett sätt som gör att fiskarna kan andas in det med gälarna. (Jag är fortfarande lite förvirrad över hur detta går till.)