Antibiotikaresistens

Under kursen läser vi om en hel del olika slags läkemedel. Ett av de viktigare områdena är antibiotika. Varför tycker jag att detta är ett av de viktigare? Jo, det är för att bakterierna envisas med att utveckla resistens mot antibiotika och på så sätt ta bort effekten. Jag tror att jag skrev lite om resistens förra året när jag läste om bakterier, men det är så viktigt att jag gott kan skriva om det två gånger.

 

Vem är det som blir resistent?

Ofta hör vi att grisar är restistenta eller att en viss sjukdom är resistent. Det stämmer inte. Det är bakterierna som blir resistenta mot antibiotikan. Oftast blir de bara resistenta mot en typ av antibiotika, ibland mot flera. De bakterier som kallas för multiresistenta är resistenta mot ett flertal antibiotikasorter och är därför svåra att behandla med medicin. Istället får en lita till kroppens egna immunförsvar.

 

Vad innebär resistens?

Olika antibiotika har olika verkningsmekanism. De kan mixtra med olika biokemiska reaktioner så att bakterierna inte kan bygga nya celler eller inte kan tillverka näring och då dör de. De kan till exempel hämma ett steg i bildningen av cellväggen. Däggdjurceller har ingen cellvägg men det har bakterieceller. På så sätt är läkemedlet oskadligt för däggdjur men dödligt för bakterien. De kan även hämma steg i bildningen av nya proteiner. Utan proteinbildning kan cellen inte fungera och utan celler dör bakterien.

En bakterie som blir resistent har någon egenskap som hindrar antibiotikan från att verka. Det kan vara att den målstruktur som antibiotikan binder till ändrar form. Antibiotikan kan då inte hitta vart den ska binda och kan då inte utöva någon verkan. Det kan också vara att den börjar bilda enzymer som bryter ner strukturer i antibiotikamolekylen så att den inte kan fungera.

En bakterie som är resistent är inte mer aggressiv än en icke-resistent bakterie av samma art, skillnaden är bara att den inte går att döda med antibiotika. För kroppens egna försvar är det alltså ingen direkt skillnad.

 

Hur uppstår resistens?

Vi hör ofta att antibiotikaanvändning ger upphov till resistenta bakterier. Det är bara halva sanningen. Mutationen i bakterien som ger upphov till resistens uppkommer av sig själv, helt naturligt. Problemet när vi använder antibiotika är att vi slår ut alla andra bakterier. I vanliga fall är det balans mellan alla olika sorters bakterier i kroppen, de håller tillbaka varandra så att ingen sort börjar växa helt okontrollerat och tar över. Men nu slog vi ju ut alla utom den resistenta. Den får därför fritt fram och förökar sig massor. Plötsligt har vi överväxt av den resistenta bakterien och ingen normalflora som håller den tillbaka. Jag har försökt visa i bilden nedan. 

 

 

 

Hur vanligt är det med resistens och vad kan vi göra för att förhindra vidare resistensutveckling?

Hur vanligt det är skiljer sig en del mellan olika antibiotikapreparat. En del preparat är många bakterier resistenta mot, andra är det ännu inte speciellt mycket resistens mot. I Sverige har vi ett bra resistensläge jämfört med många andra länder. En föreläsare berättade att en del länder i EU har slutat försöka isolera de patienter som bär på multiresistenta bakterier och istället isolerar de som inte gör det, eftersom de är färre. I Sverige är det absolut inte så.

Arbetet för att motverka resistens går i princip ut på att använda så lite antibiotika som möjligt. Om kroppens egna försvar kan döda av bakterierna är det såklart onödigt att ge antibiotika. Det gäller också att ge antibiotika med så smalt spektrum som möjligt när en väl måste ge. En substans som slår ut både grampositiva och gramnegativa är onödigt om vi vet att infektionen har orsakats av en grampositiv bakterie. De antibiotika som har brett spektrum ska egentligen bara användas om det inte finns några andra alternativ. Anledningen är det jag försökte förklara ovan, ju fler andra bakterier som slås ut, desto större plats får de resistenta att växa till.

Det är också viktigt att inte ge för liten dos när en väl ger. Slå till snabbt och brutalt, sa vår föreläsare. Ska bakterierna dö så ska de dö. När de är döda ska sedan inte mer antibiotika ges.

 

Detta var bara lite kort och sammanfattat om antibiotikaresistens. Jag skulle kunna skriva typ tio sidor till, så stort och viktigt ämne tycker jag att det är. Hoppas det klarnade lite för några i alla fall. Och visst börjar ordet resistens se väldigt konstigt ut nu?



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0