Kor, hästar och hjortar (!)

Idag när jag i godan ro satt och pluggade vid mitt skrivbord blev jag abrupt avbruten av något som hände utanför fönstret. Jag kunde omöjligt fortsätta skriva. Utanför stod nämligen inte mindre en tolv dovhjortar! Sju med horn och fem utan. Jag brukar se spår i trädgården och ibland en enstaka hjort som skymtar förbi men jag har aldrig sett hela flocken på samma gång. De spatserade förbi i sakta mak samtidigt som jag stod med näsan mot rutan och hakan i golvet. De är fantastiskt vackra. Och tvärtom mot vad jag trodde så verkar de inte speciellt skygga. Jag vågade inte gå ut när de var nära för jag ville inte skrämma bort dem, men när de var hundra meter bort gick jag ut med kameran i högsta hugg, beredd på att de skulle springa iväg så fort jag kommit utanför dörren. Det gjorde de inte. De brydde sig inte alls. Om de kommer förbi igen ska jag se till att klä på mig lite mer så att jag kan stanna ute i mer än en minut och titta på dem. Det är lite oroande att de är så orädda tycker jag. Och också lite oroande att de är så nära stora vägen. Hoppas de har vett att hålla sig borta från bilarna så att de inte blir överkörda. (Ber om ursäkt för suddig bild. Det är inte lätt att hålla kameran stilla när en är superexaltedad.)

 

 



 

Efter en tid av allmän stress för att jag inte har kunnat komma igång med att skriva på grund av en mängd inlämningsuppgifter har jag nu äntligen börjat skriva. Hittills har jag bara skrivit ungefär två sidor och det är väldigt osammanhängande men jag har kommit igång i alla fall. Plötsligt känns ämnet helt rätt. Innan har jag haft lite kval kring om jag verkligen har valt rätt. Ska jag verkligen skriva om kor? När kommer jag ha nytta av det? Jag kan ju inget om kor! Nu känns det bättre. Troligtvis berodde det enbart på att jag inte hade kommit igång än. Tänk vad lustigt det är egentligen, att vi kan påverka oss själva så mycket, helt omedvetet. Det skulle vara intressant att veta hur det funkar. Kanske något för någon icke-veterinär att skriva om?

 

I helgen gjorde jag något jättekul. Jag tävlade dressyr hos UARK, Upsala Akademiska RidKlubb. (Ja, Upsala med ett p. Gammalt namn.) Och vet ni vad? Det gick riktigt bra! Jag placerade mig som trea och nu är jag kvalad till att vara med i UARKs lag i student-SM. Behöver jag säga att jag är väldigt nöjd med mig själv? Det ska bli så himla roligt att vara med i SM. Nu får jag en chans att uppdatera min tävlingsgarderob också. Jag insåg när jag stod och strök min tävlingsskjorta att jag har en fläck på ena axeln som jag har fått någon gång under ponnytiden typ. Hehe.. Jag kommer inte ens ihåg när jag fick den. Antagligen har jag trillat av och landat i en lerpöl, men det har hänt mer än en gång så jag är lite osäker. Jag red ponny ganska länge, till och med lite efter att jag hade fyllt 18 och egentligen var för gammal för att tävla ponny så jag har inte haft skjortan riktigt så länge som det låter. Men ändå. Kanske dags för en ny.

 

 



Kommentarer
Ida

Hej!
Vill bara säga att klubben du red för heter UVFK -Uppland, Västmanland fältrittklubb 😊

Svar: Hej! UARK abonerar UVFKs anläggning för sina tävlingar. Man är därför med i båda klubbarna när man tävlar med UARK. :)
My Persson

2016-09-10 @ 21:59:18


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0