Griskurs

Nu har jag börjat på klinikrotationen, en kurs som jag har sett fram emot sedan jag började på utbildningen. Äntligen! 
Vi är i små grupper om fem personer. Min grupp hade lite otur och fick inläsningsvecka den absolut första veckan. Kanske hade man hellre velat ha den lite mer i mitten men men. Eftersom vi inte hade så mycket att plugga på fick vi lite ledigt. Jag och sambon passade på att åka skidor några dagar. Underbart. 



Sedan var det dags för två veckor gris. Det var faktiskt jätteroligt! Jag har inte någon direkt erfarenhet att grisar alls sedan innan så det var mycket nytt. Griskursen började med en teoretisk tenta vilket var väldigt bra. Det innebar att vi hade koll på hur en grisbesättning i Sverige fungerar innan vi kom iväg på studiebesök. Det är nämligen krångligare än man tror. För det första finns det flera olika slags grisproducenter. Det finns de som bara föder upp smågrisar, de som hur ut dräktiga grisar, de som bara har hand om slaktsvin osv. Och de som har hand om grisarna från födsel till slakt, inklusive avel. Olika besättningar har såklart olika förutsättningar och därmed olika problem. Slaktsvin har exempelvis inte samma problem som kultingar eller suggor. 
Efter tentan spenderade vi dagarna ute på olika grisgårdar. Vissa dagar var det rena studiebesök och andra dagar gjorde vi mer riktigt arbete. En dag fick vi undersöka och behandla alla besättningens smågrisar. Man går då in till suggan och plockar upp den sjuka kultingen för att behandla den utanför boxen. Eftersom kultingen gallskriker när den blir upplyft och en del suggor kan vara väldigt beskyddande är det lite läskigt. Jag tycker att det är ganska svårt att läsa grisars kroppsspråk också. Jag tycker bland annat att det kan vara svårt att se skillnad på en gris som är rädd men inte aggressiv och en som är både rädd och aggressiv. Efter två veckor bland grisar är det dock lite tydligare. 

En annan dag fick vi vaccinera en hel drös slaktsvin. Jag fick sticka typ 40 grisar själv medan en medarbetare motade ihop dem så att de inte kunde smita. Gris är lite speciellt när det kommer till injektioner tycker jag. På andra djur är man väldigt noga med att nålen ska hamna precis rätt och man tar sig tid att se till att det blir så. På gris siktar man på ett relativt område bakom örat men eftersom de inte vill vara stilla kan man inte stå och måtta utan det är mer bara att sikta och skjuta. Till vaccinationerna hade vi till och med en speciell självladdande spruta som påminde lite om en pistol. Dessa underlättade arbetet något enormt, även om de var läskiga att använda först. 




På våra besök fick vi se flera olika slags besättningar varav en var en KRAV-gård. Där hade alla grisar möjlighet att gå ut. Även om alla grisar inte var ute så var det betydligt bättre luft i den besättningen. Dessutom känns det bra att veta att alla grisarna i alla fall har känt solens strålar mot huden under sitt liv. Under sommaren fick alla grisar i den besättningen gå i hage, det är också speciellt för KRAV. Tydligen innebar det väldigt mycket merarbete för personalen så det är inte så konstigt att KRAV-kött är dyrare. (Det finns fler anledningar också såklart) Faktum är att jag själv efter det besöket bestämde mig för att köpa med ekologiskt griskött. Jag upplever att det är större skillnad för djuren på grissidan än på nötsidan och därför känns det viktigare att köpa ekogris än ekonöt (där nöt alltså betyder nötkreatur, inte nötter!). 

Överlag två jätteroliga veckor. Tur med vädret hade vi också. Det var plusgrader alla dagar som vi var utomhus men veckan efter blev det plötsligt minusgrader och jättekallt igen. 

Den här veckan började nästa kurs som är klinisk patologi i tre veckor. Vi ska då obducera djur och skriva journaler med misstänkt diagnos. Väldigt spännande. Tyvärr började min vecka med att jag blev sjuk och fick vara hemma flera dagar. Dessutom gick bilen sönder. Suck. Två dagar på patologen är allt jag har hunnit med hittills. Mer om patologi i nästa inlägg! 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

veterinartjejen.blogg.se

Om att vara ung kvinna och studera till veterinär.

RSS 2.0