Igår var sista jobbdagen för min del. Nu i helgen ska jag vara funktionär på en hundtävling. På måndag börjar skolan. Jag som precis fick sommarlov! Tre månader har verkligen gått jättefort. Det känns lite trist att ha gått och längtat efter sommar och sol hela vinterhalvåret och så säger det bara swich – så är det vinter igen. Fast när jag tänker efter har jag hunnit med en hel del under sommaren så sådär jättekort har den nog inte varit trots allt.

Idag var jag och fikade med två klasskompisar och plötsligt känns skolan väldigt nära. Jag har hela veckan förträngt att skolan snart börjar men nu går det inte att undvika längre. Bäst att ta ett ryck och kolla upp schema, kurslitteratur, studieförsäkran och annat viktigt.

Min sommar kan sammanfattas med ett ord: intensiv. Det har varit fullt upp hela tiden och jag har nästan inte varit ledig över huvud taget. Förutom tre semesterdagar har jag jobbat måndag till fredag varje vecka. Visst hade det varit skönt att ha lite ledigt men samtidigt har jag haft ett väldigt roligt jobb. Enda problemet med jobbet har varit att jag har blivit så engagerad i alla djur att jag har drömt att jag har varit på kliniken hela nätterna. Under tentaperioder drömmer jag om ämnet jag pluggar så jag är inte direkt förvånad att jag har drömt om kloklippning och försäkringsregleringar under sommaren. En får se det som dubbel erfarenhet.

Jag har fått en till läsarfråga! Eller två egentligen.

Hur ofta/mycket pluggar du??:) varje dag? Varannan? Förstår att de blir mer inför tenta men generellt

Generellt försöker jag begränsa mig till att bara plugga i veckorna och ha helgerna lediga. Det brukar gå sådär. Det brukar bli helgplugg också. Ofta är helgerna den enda tid en har att sätta sig och komma ikapp med pluggandet. Har jag någon aktivitet under veckan som gör att jag inte kan plugga just den dagen kommer jag med stor sannolikhet behöva läsa ikapp det under helgen. 

Jag pluggar däremot sällan på kvällen. Efter sju-åtta nånting är jag alldeles för seg i huvudet för att få in någonting. Dessutom är det enda tiden på dagen som jag har möjlighet att umgås med min sambo. Därför pluggar jag gärna på morgonen innan skolan istället, eller sitter kvar i skolan ett tag efter sista föreläsningen.

Läste lite om de olika kurser man läser under vet. Programmet. Det fanns även rekommenderad litteratur och det vad ungefär 7-8 böcker på EN del (integratib fysiologi). Det blir väldigt många böcker på ett år och VÄLDIGT många böcker på 5,5 år? Är de så att man köper allihopa eller hur funkar det?

Jag köper alltid bara de obligatoriska böckerna, inte de rekommenderade. Så gör de flesta och det klarar en sig utmärkt på tycker jag. För den jätteintresserade kanske det är kul att ha men jag skulle aldrig hinna läsa både den obligatoriska boken och alla rekommenderade. En del köper inga böcker alls utan går bara på föreläsningsanteckningarna men det vill jag inte rekommendera.

Vill du inte lägga ut pengar på att köpa alla så går det oftast att låna böckerna på biblioteket också.

...det mesta jobbas bort. Jag jobbar och sliter på kliniken där jag sommarjobbar ända fram till dagen innan skolan börjar. Elller, sliter är nog fel ord. Jag tycker att det är jättekul. Och faktiskt väldigt bra att få prova på lite av det en funderar på att jobba med i framtiden. Det är ett hett tips till alla andra studenter – jobba med något som är relaterat till studierna. Det ger så otroligt mycket i form av erfarenhet, kunskap och lärarglädje. Rent tekniskt kan en säkert få mer betalt på något annat jobb men det är verkligen värt det.

Sommaren som jag tyckte skulle vara så lång har bara swichat förbi och nu är den snart slut. Jag har lyckats dra på mig en rejäl förkylning men i övrigt passar jag på att njuta av sommarsolen som äntligen kom. 

Jag har med flit inte varit så aktiv på bloggen under sommaren. Min blogg är en blogg om hur det är att läsa till veterinär och på sommaren läser jag ingenting. Jag tycker därför inte att det finns speciellt mycket intressant att skriva om. Nu börjar dock skolan igen om två veckor så då drar jag igång igen. Jag ska börja trean nu. Det är ju inte klokt. När jag började ettan för två år sedan (TVÅ ÅR SEDAN?!?!) tittade jag på treorna och tänkte ”Åååh det är sååååå långt kvar tills jag är där. Hur ska jag orka? Det kommer ta sååå lååång tid!”. Det tog inte så lång tid. Faktum är att det gick väldigt fort. När jag tänker tillbaka har det såklart gått lång tid och jag har hunnit med massor, men det kändes inte långt alls. Nu ska jag alltså börja trean och snart har jag gått halva utbildningen. Inte illa!

Jag har fått en läsarfråga till! Jag tycker verkligen att det är superroligt att få frågor och ber jättemycket om ursäkt att jag inte har svarat förrän nu.

Kan du inte berätta lite om hur vardagarna ser ut på veterinärprogrammet? Är det många som har hund/skaffar hund under första terminen eller kommer de senare? Berätta allt, är såå nyfiken på hur de är att bo i Uppsala, plugga till veterinär osv!

 Vardagarna skiljer sig väldigt mycket beroende på vilken kurs en läser för tillfället men generellt är det en eller två föreläsningar innan lunch och en eller två efter lunch. Varje föreläsning brukar vara två timmar men det är bara en och en halv timme aktiv tid. Klassen börjar nämligen alltid kvart över och sedan är det en kvarts paus efter 45 minuter. De flesta föreläsare baserar sina föreläsningar på power points som man kan skriva ut i förväg. Eller som jag, ladda ner till surfplattan.

En del dagar är det olika typer av övningar istället för föreläsningar, framförallt efter lunch tror jag. I ettan var det ofta mikroskoperingsövningar eller dissektioner. I tvåan mycket laborationer.

Utöver detta tillkommer mycket plugg på egen hand. Det är bra att försäka lära sig att plugga i grupp och ta hjälp av varandra, det har man stor nytta av.

Att läsa till veterinär kräver mycket tid och energi, mycket mer än vad jag har upplevt på andra utbildningar jag har läst. Det krävs att en kan ta in mycket fakta och teori och att en kan omvandla det till praktiskt kunskap. Det räcker alltså inte att vara duktig antingen teoretiskt eller praktiskt, det krävs bägge delar. Det kan kännas jäkligt tungt ibland men oftast är det faktiskt himla kul. Det är en stor gemenskap inom och mellan klasserna, säkert till viss del för att alla läser precis samma ämnen i precis samma ordning. Det finns också massa gamla traditioner och fester som hålls hårt på. Exempelvis finns det en sång där alla klasser har en egen melodi men alla har samma text. Det har varit så jättelänge, jag har hört lärare som sjunger den i melodin som dens klass hade.

Bild på klassen. I tvåan väljer klassen ett klassnamn och skaffar coola jackor med klassnamn och logga på. Min klass heter Vet-X. Vi ser många ut för ett otränat öga men vid det här laget tycker jag inte att vi är det. Vi är inte alls lika många som vi var när vi började i alla fall. Ett antal har hoppat av. 

Något som jag upplever speciellt med att plugga till just veterinär är den starka kåren. Även djursjukskötarna tillhör vår kår som heter Veterinärmedicinska Föremingen, VMF. Kåren anordnar en massa trevliga aktiviteter och det är ofta genom kåren en lär känna andra studenter, framförallt de i andra årskurser. Det är också kåren som sköter studiebevakning och jobbar ex för att vi inte ska ha graderade betyg.

Inne i Uppsala (SLU ligger ju lite utanför centrum) finns nationerna. Det är dit en går och festar (om det inte är släpp på kåren) och går på pubrunda. Det finns ett gäng nationer men det räcker att bli medlem i en för att få tillgång till hela nationslivet. Nationerna gör andra saker också, serverar mat och hyr ut studentlägenheter till exempel.

Vad det gäller hundar och veterinärstudenter kan man enkelt säga att om man ska ha hund och plugga så är nog ändå SLU ett bra ställa att plugga på. Många studenter har hundar. Jag har hört att studentboendet på campus är Sveriges hundtätaste område. Det finns hundgårdar att hyra och hundar är välkomna i kårhuset (dock inte i undervisningshusen) så en kan sitta och plugga tillsammans med sin hund. För den som inte har egen hund finns det massvis med hundar att gosa med och många äldrekursare vill nog gärna ha lite hjälp att rasta och sånt.

Kort sagt är det både jätteroligt och jättejobbigt att läsa till veterinär. Men mest roligt. Under somamren har jag nästan helt glömt bort att det kan vara jobbigt och kommer bara ihåg det roliga. Det ska faktiskt bli jättekul att börja igen.

Med detta sagt vill jag passa på att säga GRATTIS till alla som kommit in på veterinärprogrammet och ska börja nu i höst. Det ska bli superroligt att träffa er! Och glöm inte - det finns inga dumma frågor.

Klarar en "normalbegåvad" person veterinärprogrammet? Är det många som klarar det med nöd och näppe? Är det ofta man sliter sig i håret och tror att man aldrig kommer förstå nånting men tillslut gör det ändå?