Idag har jag min första tenta den här terminen, klinisk undersökning nöt. (Nöt = nötkreatur, inget annat. Ko = nötkreatur av honkön, inte benämning på hela djurslaget, i alla fall inte inom veterinärmedicin.) De andra grupperna har klinisk undersökning av häst och nöt på samma dag men min grupp har fått det uppdelat. I gengäld har vi den första tentan mycket tidigare än alla de andra grupperna så vi har haft lite mindre inläsningstid. Hästtentan kommer inte förrän i oktober.

Vi har fått olika tentapass eftersom gruppen är uppdelad i ytterligare smågrupper. Jag har tyvärr fått sista gruppen så jag ska nu vänta i skolan i tre timmar i väntan på tenta. Lite segt men det är inte så mycket att göra åt. Jag passar på att blogga och plugga lite, och tänkte även gå på patologironden nu när jag för en gångs skull ha möjlighet. Varje dag är det nämligen rond på patologen där de studenter som har patologiundervisning visar upp dagens obduktionsfynd. Det låter makabert men det är väldigt lärorikt. Dessutom är det nyttigt att repetera patologin lite inför att jag själv går på patologen under kommande år. Inte minst terminologin är nyttig att repetera.

I veckan har det blivit en del häng i kostallet för att öva klinisk undersökning på undervisningskorna. (Här är det tydligen ok att säga ko eftersom det bara är just kor i stallet. Förvirrande…) Jag har även hunnit med en hel del annat. Vi har just nu ett block med föreläsningar om häst vilket jag tycker är jättekul. Under hela utbildningen har jag velat mycket fram och tillbaka kring vilket djurslag jag egentligen vill jobba med men det börjar klarna lite. En ledtråd som tog förvånansvärt lång tid innan jag plockade upp är att jag tycker att hundföreläsningarna är ganska tråkiga men att hästföreläsningarna är kul. Även nöt och katt är kul. Undrar och jag kan starta en ko+häst+katt-klinik.

Såhär vacker himmel var det igår när jag vaknade. 

I veckan har vi bland annat fått föreläsningar om kolik, fölsjukdomar, kvarka och ledproblem. Allt detta känns som saker man som hästveterinär kommer behöva hantera ofta. Därför tycker jag att det är superintressant och jag antecknar febrilt. Jag gör också mentala anteckningar om att aldrig starta ett stuteri eftersom verkligen allt verkar kunna gå fel med föl. Eller, tja, allt verkar kunna gå fel med hästar i största allmänhet egentligen. Superkänslig mage och för tunga för att en del benskador ska kunna läka. Dessutom är de rädda för allt och går inte att hålla stilla. Lägg till att de kan bli riktigt farliga när de är stressade. Fantastiskt djur, eller hur? Inte konstigt att jag vill jobba med hästar. ;)

Vi har även haft lite roliga övningar i veckan. Under fårövningen fick vi öva på att hålla får på ett korrekt sätt, att undersöka får och att ta blodprov. Vi fick även öva på att sätta fåren på rumpan. Det gör man för att kunna undersöka exempelvis undersidan av magen eller könsorganen. Att sätta ett får på rumpan låter lite konstigt och de ser himla löjliga ut men det är väldigt praktiskt och ett bra sätt att få en bra undersökningsposition utan att behöva sedera djuret. Det känns dock inte som att det är helt lätt. Fåren som vi övade på var 6 månader gamla och jag tyckte att det var svårt nog på dem, tänk då fullvuxna får. Som tur är kan väl oftast fårägaren själv hålla i fåren så jag som veterinär kanske mest behöver fokusera på att undersöka och behandla. Annars gillar jag får, det är trevliga djur. 

Vi har även haft suturövning, alltså övning i att sy olika slags stygn. Väldigt trixigt i början men det blev ändå lite lättare efter ett tag. Det svåraste var faktiskt att knyta en dubbelknut. Det kan vem vem som helst, eller? Jo, visst, men inte på det sättet som man ska göra det till en sutur. Det var tummar hit och dit och väldigt krångligt. Vi hade (tack och lov) en film som kursledningen har spelat in där de visar hur man ska göra. Vi fick titta två sekunder – pausa – härma – titta två sekunder till – pausa – härma osv. Till slut gick det men jag kände mig ungefär som ett litet barn som ska lära sig att knyta skorna. Det kommer behövas många timmars övning på suturer och knytteknik innan det sitter. Som tur är har jag köpt lite egna instrument så att jag kan öva hemma. Vi fick tips av läraren att öva på fuktiga disktrasor och jag har även sett äldrekursare som övar på bananer. Ingen i min närhet behöver alltså oroa sig för att behöva agera försökskanin.