Virus och grisar
Hej bloggen!
Igår hade vi vår sista dag på virologi-kursen. Idag hade vi vår första dag på bakteriologi-kursen. Det är snabba ryck minsann. Eftersom jag har varit sjuk och för en gångs skull vilat (!) så har jag hamnat lite efter på virologin. Jag som gick ut så hårt. Typiskt. Och antagligen därför jag blev sjuk. När ska jag lära mig att min kropp inte orkar med lika mycket som min hjärna gör? Nåja, det är inte så mycket att göra åt just nu. Jag får bara gilla läget och satsa stenhårt på bakteriologin istället.
I går hade jag och min grupp redovisning av vårt grupparbete. Varje grupp har fått ett virus att fördjupa sig i. Vår grupp fick PRRSV, porcint reproduktions- och respirations-syndrom virus. Detta virus finns idag inte i Sverige, men i stora delar av världen. Porcint innebär att det drabbar grisar. Reproduktions och respirations innebär att viruset drabbar fortplantningen hos vuxna grisar och andningen hos små grisar. Viruset har ganska hög mortalitet, d.v.s. dödlighet, ca 20% hos smågrisarna. När suggorna drabbas kan de föda dödfödda eller väldigt svaga kultingar. En sjukdom som har stor ekonomisk påverkan.
Delen jag fördjupade mig särskilt i innefattar behandling och vaccin. Behandling är enkelt: det finns ingen behandling. Så är det för många virus. Virus kan ju inte behandlas med antibiotika, som bakterier kan. Det man kan göra är att behandla sekundära infektioner, d.v.s. sådant som uppkommer på grund av att viruset gör att immunförsvaret fungerar sämre.
Vaccin mot PRRSV är ett intressant ämne. Det finns vaccin på marknaden men de är inte helt effektiva. I en studie vi fick ta del a kom man fram till att vaccinen bara fungerade mot vissa typer av viruset, men inte mot andra. Ett virus kan lätt mutera och på så sätt bildas nya virustyper. Många har säkert hört att man inte får samma förkylning två gånger och det är just virusmutationer som ligger bakom sådant. När man väl har blivit smittad av ett virus utvecklar man antikroppar som gör att kroppen har lättare att bryta ner viruset nästa gång, kanske utan att man ens märker det.
Vi har överlag pratat ganska mycket om vaccin och varför man bör eller inte bör vaccinera. Vissa sjukdomar som det finns bra vaccin mot är förbjudna att vaccinera mot i Sverige. Detta tyckte jag lät helt koko först. Varför skulle man inte vaccinera om det nu finns vaccin?! Ska djuren behöva lida i onödan?
Här måste man som veterinär först lära sig att tänka på djur som besättningar, inte bara individer. Det är skillnad på min lilla hund där hemma och en besättning med femhundra grisar.
Om jag vaccinerar mina grisar och de trots detta får smittan så kommer de inte att bli sjuka. Men de kommer att sprida smittan till andra grisar. Dessutom har många av våra diagnosticeringsmetoder det problemet att de inte kan känna skillnad på blod från ett djur som har blivit smittat av viruset och ett djur som har blivit vaccinerrat. Båda har ju antikroppar mot viruset. Många metoder för att diagnosticera smitta handlar om att leta efter just antikroppar i blodet. Har djuret antikroppar vet man att det har eller har haft viruset i kroppen. Om då vissa av djuren i en besättning är vaccinerade vet man inte om de bär på smittan eller inte. Man kan alltså inte testa dem och vet därför inte om de för vidare smitta exempelvis när de flyttas till ett annat stall.
Det finns alltså en ekonomisk fördel med att inte vaccinera. Då ser man snabbt om smitta bryter ut eftersom alla smittade djur då visar symptom. Dessutom kan man detektera varifrån smittan kommer och man kan särskilja smittade djur från friska.
Ur ett nationellt perspektiv kan det alltså vara nyttigare att inte vaccinera om man vill förhindra smitta. Då kan man snabbt isolera ett smittat stall och avliva sjuka djur. Om djuren är vaccinerade bär de runt på smittan och smittar varandra och det dröjer innan man upptäcker det. När man väl upptäcker det blir det väldigt svårt att spåra varifrån smittan kommer och hur utbredd den är.
Detta gäller såklart inte alla virus!
Det låter otroligt hemskt att man ska offra vissa individer för att det är bättre ur ett större ekonomiskt perspektiv. Även det där med att man avlivar hela besättningar för att hindra smittspridning kan kännas väldigt hårt. Vid exempelvis ett utbrott av klassisk svinpest i Nederländerna avlivade man 12 miljoner grisar år 1997-98. 12 miljoner! Alla dessa var inte sjuka. Detta hade man kanske inte gjort idag, av etiska skäl. Dessutom kostade det enorma pengar.
Det där med virusbekämpning är alltså inte alltid så lätt. Det är mycket man ska tänka på och många lagar och regler man ska hålla sig på rätt sida om. Ibland kan det kännas som att djuren hamnar lite i andra hand men egentligen är ju många åtgärder till för dem, även om det inte verkar så vid första anblick.
host host host
Jag har fallit för grupptrycket och gjort precis som alla andra just nu: blivit förkyld. Med hosta, snor och ont i kroppen. Skit också. Jag har inte alls tid att vara sjuk. Inte lust heller för den delen. Det händer alldeles för mycket kul just nu. Skolan är spännande och fritiden är spännande. Låt mig berätta.
I skolan läser vi fortfarande om virus. I fredags hade vi den mest spännande föreläsningen hittills, den om rabies. En sjukdom som inte har funnits i Sverige på väldigt länge men som vi ändå testar för och är rädda för. Det beror på att symptomen är så läskiga och att utgången i princip alltid är döden. Detta gäller alltså även om man som svensk skulle bli smittad. I vanliga fall är vi vana vid att sjukdomar som är dödliga i andra länder är lätt att bota i Sverige. Men rabies är faktiskt dödligt även här. Det finns inget botemedel så när symptomen väl har börjat synas är det kört. Faktum är att hos människor är sjukdomsförloppet så obehagligt att den smittade sövs ner tills döden inträffar, för att man ska slippa genomgå förloppet. Rabies ger inte bara personlighetsförändringar utan även förlamning, även av respirationsorganen. Det är alltså den delen som leder till döden. Är det inte hemskt? I andra delar av världen finns sjukdomen och ex i Kina dör 200 människor i månaden av rabies. Det visste inte jag. Jag trodde att den var i princip utdöd förutom hos gatuhundar ungefär.
Det finns dock lite hopp. Man kan nämligen vaccinera mot rabies även efter att man har blivit smittad, så länge inga symptom har uppkommit än. Rabiesvaccin används alltså inte bara förebyggande, som de flesta andra vaccin, utan även som ett sätt att bota någon som redan är smittad. Ganska häftigt.
Den lilla fritid jag har har plötsligt blivit helt uppbokad med en enda sak: hästar. Jag har nämligen börjat hjälpa en vän med hennes hästar. Åh, så kul det är att äntligen få rida! Hon har dessutom en shetlandsponny som jag får köra. Jag kan ingenting om körning, är helt självlärd. Trots detta är lilla shettis hur snäll och lydig som helst. Det känns nästan som om jag vet vad jag gör. Det är så skönt att få sitta på hästryggen (eller bakom hästrumpan) igen. Se världen lite mer ovanifrån än i vanliga fall. Jag har verkligen saknat det.
Idag är det valdag. Äntligen. Jag är så trött på all politisk reklam och alla som ska trycka upp sin åsikt i ansiktet på andra. Helt ärligt, hur många ändrar åsikt för att någon skriver på facebook att man borde göra det? Jag tänker i alla fall inte göra det. Jag hoppas på ett visst resultat idag men jag tänker faktiskt inte propagera för det eller hävda att alla som inte tycker precis exakt som jag är helt dumma i huvudet. Jag är så trött på diskussioner på facebook och i andra medier med härskartekniker, pajkastning och ”lilla vän du vet ju ingenting”. Usch. Nej, nu tänker jag kolla på valvakan och hosta lite till så får vi se hur det blir.
FIP - kattviruset som ligger mig lite extra varmt om hjärtat (inte alls en konstig sak att säga)
Jag tänkte berätta lite om vad vi läser just nu.
Första kursen under årskurs två är virologi, det vill säga läran om virus. Hur virus ser ut, förökar sig, lever osv. Det mest spännande är att lära sig om vilka symptom ett visst virus kan ge och hur man botar det. Det där med att virus befinner sig lite mellan levande och död är också rätt coolt. De lever bara inuti ett värddjurs cell, i övigt är de i princip döda. De har ingen metabolism och så men de överlever. Svårt att definiera, det där.
Lite hypokondrisk blir man ju såklart av att läsa om virus. Speciellt när vi hade en föreläsning om virus som sprids via mat. Det där med att tvätta händerna med tvål och att använda massa handsprit känns numera som en alldeles fantastisk idé. Tur att skoltoaletterna har alkogel!
Ett virus som jag tycker är lite extra spännande är FIP, Felin Infektiös Pektonit. Feline betyder katt och viruset drabbar alltså bara katter. Pektonit betyder bukhinneinflammation. FIP är ett virus som ingår i familjen Coronaviridae tillsammans med en mängd andra sjukdomar, bland annat förkylningar och SARS som kan drabba människa. På bilden ser ni ett coronavirus.
Anledningen till att jag tycker att detta är extra spännande är att en av våra katter antagligen hade just detta virus och var tvungen att avlivas på grund av det. Jag var mycket yngre vid den här tiden och kommer inte ihåg vad veterinären sa men pratade med vår virusföreläsare om det och han sa att på min beskrivning låter det som om att det handlade om just FIP, även om processen tog längre tid än vanligt hos vår katt.
FIP orsakas av en muterad form av felint enteriskt coronavirus och finns i två former, torr och våt.
Torr FIP orsakar avmagring, trötthet och skador på de organ som drabbas av viruset. Här går sjukdomsförloppet relativt långsamt, veckor till månader.
Våt FIP orsakar vätskeansamling i buken och brösthålan hos katten. Detta leder vanligtvis till död eftersom vätskan trycker på lungorna och ger katten andningsproblem. Från att man ser de första symptomen till att katten dör kan det ta dagar till veckor. På bilden syns en katt med vätskeansamling i buken.
FIP är idag svårt att diagnostisera och obotligt. Ofta avlivar man katten så att den ska slippa lida.
FIP i sig anses inte smitta mellan katter, däremot smittar coronaviruset som är grunden till sjukdomen. Det finns inget effektivt vaccin mot FIP i dagsläget.
(Källa: sva.se – en mycket bra hemsida om man vill läsa om djursjukdomar)
Det behövs alltså mycket mer forskning på FIP för att man ska kunna ta fram metoder för att diagnosticera på levande djur och för att man ska kunna bota sjukdomen. Jag tycker att det hade varit jättespännande att vara med och exempelvis ta fram ett effektivt vaccin så att katterna hade sluppit den här smärtsamma sjukdomen.
Virus kan verka ganska torrt att läsa om men som ni ser så är det faktiskt ganska spännande och kul när man kan grunderna så att man kan fördjupa sig litegrann. Jag gör just nu ett grupparbete om ett virus som drabbar grisars reproduktion och respiration (andning). Arbetet utgår från en vetenskaplig artikel som var såååå tråkig första gången jag läste den. När jag sedan läste den andra och tredje gången och faktiskt förstod vad som stod i den blev det plötsligt mycket roligare. Som en blixt från en klar himmel blev grisvirus nästan lite dramatiskt och jag satt i flera timmar utan att märka det. Detta gjorde att jag blev lite sen till vår förfest igår. Vi är nämligen lediga idag och passade på att gå ut och festa igår. Det är alltid någon nation som har klubb så man kan rent tekniskt gå ut och dansa varje kväll. Lite dålig planering att jag var och gav blod tidigare samma dag bara. Jag hade missat det där med att man ska ta det lugnt under kvällen.. Istället körde jag på fullt ös och kände mig ganska yr på slutet. Jag fick till och med gå hem innan stället stängde (!). Bättre planering nästa gång.
Vi gör vad som helst för våra djur!
Sommarlov
Sent-på-kvällen-tankar
Idag: dissektion av digestionsorgan
Studiebesök och funderingar
Häromdagen var vi med klassen på ett jätteintressant studiebesök som vår fantastiska kår hade ordnat. Vi var på en stor gård med produktionsdjur. Det är SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som äger gården och djuren används både i forskningssyfte och i produktionssyfte. Där finns mjölkkor och slaktsvin och fjäderfä om det är ett forskningsprojekt om just fjäderfä som pågår.
Vi fick inte gå in i stallarna (smittskyddsrelaterade anledningar) men vi fick kolla genom stora fönster. Vi fick framförallt kolla på mjölkkorna och hela produktionen kring dem. Det är ju som så att en mjölkko måste kalva för att börja producera mjölk, därför finns det även kalvar på gården. Jag tycker det är väldigt hemskt att kalvarna tas ifrån sin mamma bara efter några timmar, vilket är standard. Någonstans förstår jag varför man gör så men mitt hjärta gråter ändå när jag ser små kalvar som äter foder ur fodermaskiner istället för att dia från sin mamma.
Jag tycker också att det känns inhumant att ha grisar som aldrig får känna solstrålar mot ryggen eller vinden mot trynet, bara för att de ska utsättas för så lite smittor som möjligt och därför växa snabbare och kosta mindre pengar.
Jag vet inte riktigt hur jag som konsument ska ställa mig till detta. Jag vill å ena sidan gynna svenska företagare eftersom jag vet att djuren har det betydligt bättre här än i andra länder. Å andra sidan tycker jag inte att de har det speciellt bra här heller. Vad tycker ni?
Studiebesöket var i alla fall väldigt bra. Vi fick massvis med välgrundad information och för oss som inte har så stor erfarenhet av lantbrukets djur är det nyttigt att få se hur det faktiskt går till på en mjölkgård eller grisgård.
I anslutning till SLUs gård finns också ett slakteri. Vi fick inte kolla hur det gick till där men vi fick kolla på en del filmer på hur slakten egentligen går till. Veterinärer han nämligen stort ansvar i samband med slakt och många veterinärer jobbar på slakterier. Alla slakterier har veterinärer som kontrollerar djuren före och efter slakt. Därför är det väldigt viktigt att vi studenter lär oss om slakt och vi kommer senare även ha hela kurser kring produktion och livsmedel.
Slakterier är kanske inte det första man tänker på när man tänker att man ska bli veterinär, men det är faktiskt inte bara små söta hundar och hästar. (Trots att många tror det när jag berättar att jag ska bli veterinär. Ofta när jag säger att jag för tillfället är mest inne på att jobba med antingen häst eller smådjur ser de frågande ut och frågar vad man annars skulle jobba med.)
Slaktfilmerna var inte speciellt kul att se. Jag blev mer påverkad än jag hade väntat mig. Jag tänker inte berätta några detaljer men jag var tvungen att titta bort när det handlade om hästar.
Om någon är sugen på att kolla på filmerna eller läsa mer om det så kolla in den här länken: http://disa.slu.se/
Jag antar att det där med slakt är en sådan sak som man måste förhålla sig till som veterinär och veterinärstudent. Jag har ganska mycket att jobba på där. Jag tycker att det är ganska jobbigt att tänka på. Ändå äter jag kött. Bara svenskt, men ändå. Jag är alltså ganska genomsnittlig när det kommer till synen på kött tror jag.
Dagens outfit
Fölvakt
Reproduktion
Äntligen helg
Vissa veckor är det extra skönt när helgen äntligen kommer. Den här veckan är en sån vecka. Det var varit en fullspäckad vecka med långa dagar och korta nätter. Jag har en skön sömnbrist att ta igen. Jag startade hårt med att somna i soffan igår kväll. Och i morse. Nåja. Snart är jag väl pigg igen.
Den här helgen ska användas för att plugga ikapp. Som student ligger man nämligen alltid, alltid lite efter i studierna. Det går helt enkelt inte att hinna med allt i veckorna. Antingen får man skippa att förbereda, sammanfatta och repetera allt eller så får man göra det på helgen.
Just nu läser vi om urogenitalorganen, d.v.s. njurar och annat som har att göra med urinen och om könsorganen. Som vanligt är det väldigt intressant. Dock kan det lätt bli lite fnissigt när vi sitter fyra tjejer och pluggar hanliga könsorgan tillsammans.
Lite roliga saker som jag har lärt mig de senaste dagarna:
- Alla arter har som embryon anlag för maximalt antal bröstkörtlar (jag tror att det är åtta par men man avlar hela tiden fram fler ex hos gris) men alla som inte behövs tillbakabildas och exempelvis människa föds med bara ett par.
- Små hundraser har färre spenar än stora hundraser.
- Nosen består av samma typ av celler som huden.
- I början har embryot anlag för både honliga och hanliga könsorgan. Om inte signaler om hanlig utveckling kommer så utvecklas embryot till en hona.
- En hästs penis sväller upp inne i stoet vid betäckning och kan bli upp till 20 cm i diameter.
- Nervsystemet är det organsystem som utvecklas först hos embryot.
- Det tar ungefär en månad innan man kan se vilken art embryot tillhör. Innan dess ser alltså katter, hundar, hästar, människor osv likadana ut.
- Även djur som normalt sett inte äter kött äter upp moderkakan.
- Det är oftast inte den spermie som först kommer fram till ägget som får befrukta det. Det är så jobbigt för spermierna att ta sig in att de första bara lyckas borra sig en liten bit innan den dödas av äggets ogästvänliga yta. Nästa spermie kan sedan utnyttja att gången in till ägget redan är påbörjad.
- En galt utsöndrar 250 ml sekret varje ejakulation. Motsvarande siffra för tjur är 5 ml. Sperma från en enda ejakulation hos tjur kan ändå räcka till att inseminera flera hundra kor.
- En sexuellt aktiv hane kan producera mellan 40 000 och 250 000 spermier varje sekund hos våra domesticerade djurslag.
- Spermierna lagras i bitestikeln. En bitestikel kan lagra upp till 50 000 000 000 spermier.
- Vissa djur, exempelvis hjortar, blir dräktiga under sensommaren. Det befruktade ägget ligger sedan och vilar i väntan på våren. Först då börjar det växa till sig. Detta för att ungen ska födas under våren då det finns mest mat.
- Schäfrar löper oftare än andra hundar.
Intressant va? Och det som jag har berättat här är bara lite ytligt, ju mer man fördjupar sig desto coolare blir det. Bara det där med kroppens hormonreglering under dräktighet är ett helt kapitel för sig. Och det är så häftigt. Kroppen är så smart!
Mikroskop
Lyckad auskultation
Igår gjorde jag något himla roligt: jag auskulterade på smådjurskliniken. Att auskultera betyder att lyssna och det är ungefär vad man gör, går med veterinären och lyssnar på vad hen säger och försöker snappa upp litegrann.
Skolan ordnar ett auskultationstillfälle var åt förstaårseleverna (amöborna) på Universitetsdjursjukhuset. Fyrorna som gör sin klinikpraktik handleder oss under auskultationen som en del i deras utbildning. Under klinikpraktiken får de göra bedömningar på patienter som kommer in och sedan hjälps studenten och veterinären åt att ställa diagnos och ge behandling.
I förrgår ringde min lärare mig och hörde om jag ville auskultera och jag sa såklart att det vill jag jättegärna. Sagt och gjort, igår klocka 19.45 mötte jag upp studenten som jag skulle gå bredvid och klockan 20.00 började passet. Jag fick ha på mig riktiga veterinärkläder och allt. Det kändes dock som att ha en pyjamas på sig, inte så proffsigt kanske. Men men.
Det var jättekul att gå med. Just igår jobbade en jätteduktig veterinär och en jätteduktig djursjukvårdare så jag tycker att jag lärde mig massor. Jag fick se massa coola saker, till och med vara med och kolla på en operation. Så häftigt!
Jag blev otroligt motiverad att plugga satan nu när jag var där och fick lyssna på hur mycket veterinärerna och veterinärstudenterna kan. Om några år kommer jag också vara där! Jag ser otroligt mycket fram emot detta. Gud vad kul det ska bli att bli veterinär!
Jag frågade när jag kom dit hur länge auskultanterna brukar stanna och de svarade att vid ett-två nånting brukar det inte vara något mer att göra. Jag var dock kvar till klockan fyra, och det var saker att göra hela tiden. Jag tror att jag somnade vid fem så jag är lite seg idag, om man säger så. Tentaplugg på det gör inte att jag blivit piggare under dagen heller.
Men inga sura miner. Jag ska till ridskolan nu och det är dressyr som står på schemat. Det ska bli himla skönt att få rensa hjärnan lite. Det finns ju ingen bättre hjärnrensare än en dressyrlektion!
Hard work work
Att mocka på en hästklinik är inte riktigt samma som att mocka hemma till sin vanliga häst. För det första ska det vara RENT. Inget slarv tillåts. Gången ska sopas och spolas tills den är kliniskt ren. Hästarnas bajs- och kissvanor ska antecknas. Inget får glömmas bort eller struntas i. Allt är helt enkelt lika noggrannare än när man är hemma och kan bestämma lite själv.
Ni kanske inte tycker att det låter sådär jättekul att gå upp svintidigt för att mocka skit men jag gillar det faktiskt. Om inte annat så känner jag att jag får lite regelbunden kontakt med hästar. Dessutom får jag in en fot i veterinärvärlden, får veta hur det funkar på en klinik och jag får faktiskt betalt. Inte illa va?
På morgonen är det dock väääldigt segt när klockan ringer äckligt tidigt och jag vet att jag måste måste måste upp. Det finns inget utrymme för sovmorgon alls. Jag är ganska morgonpigg i vanliga fall men av någon anledning är det extra svårt att hasa sig upp när det inte finns något alternativ. Nåja, sova kan jag göra när jag blir gammal!
Smakprov
fun fun fun
Nu har vi äntligen fått börja göra massa roliga saker i skolan! Idag hade jag först föreläsning om hjärtat och cirkulationen. Väldigt intressant. En i klassen fick komma fram och fick vi alla lyssna på hans puls via en maskin som föreläsaren kopplade till honom. Vi satt och försökte höra de olika ljuden och de olika nyanserna i ljuden. Det är svårare än man kan tro! Jag har alltid tänk att hjärtat låter du-dunk, du-dunk, du-dunk. Riktigt så enkelt är det inte. Det är massa små swishande ljud och flera olika dunkar i du-dunket. Föreläsaren som är expert inom området pratade på om alla ljuden som vi skulle hinna med att höra. Jag kunde bara tänka att herrejisses det där kan väl ingen människa höra.
Efter lunch var det sedan dags för dissektion. Vi hade först en demo med lärare och sedan fick vi titta på likadant material i grupper. Idag var målet att kolla på huvudets delar som har med sinnen och andning och sånt att göra. Vi fick därför kolla på häst- och koskallar (sågade i mitten på längden) och lösa stuphuvuden från ko och gris, om jag minns rätt. Det låter väldigt äckligt att vi står och pillar på avhuggna hästhuvuden, lite gudfadern sådär, men det är väldigt häftigt att få möjlighet att se hur djuren ser ut inuti. Jag blir lika fascinerad varje gång över att det är så komplicerat och tetris-ordnat inne i kroppen. Det är fantastiskt att alla hästar faktiskt utvecklas på samma sätt och ser likadana ut under huden. Coolt.
Efter detta hade vi övning gruppvis då vi fick kolla på röntgenbilder och försöka lista ut vad det egentligen var vi såg. Det var himla svårt och jag kände mig som världens nybörjare. Tänk att jag om några år kommer att kunna titta på en röntgenplåt och se exakt vad som är fel med ett djur. Hur häftigt är inte det?
Tur att det vi läser nu är så intressant för just nu tar plugget verkligen ALDRIG slut. Jag har suttit hela dagen sedan jag kom hem från skolan vid fyra och jag har ändå inte kunnat pricka av alls mycket på min att-göra-lista. Hard work work. God natt från mig!
Hjärnan och annat mysigt
Nu är jag i full fart med min nya kurs. Vi började igår och redan har vi gjort massor. Just nu läser vi om nervsystemet och vi kollar på hjärnor och har oss hela dagarna nu. Det är otroligt intressant. Jag vill bara suga i mig all information och kunna det direkt. Så spännande!
Vi går mycket längre dagar nu än vad vi gjorde under biomedicinkursen. Då gick vi oftast åtta till tolv eller tio till tre eller så. Nu går vi nio till fyra-fem mest hela tiden tycker jag. Det är inte jättemånga timmar, inte egentligen. Det känns dock väääääldigt länge när man sitter och lyssnar på en föreläsning och magen börjar kurra. Vi har ju precis haft långt julledigt så jag antar att jag snart vänjer mig. Tur att det är ett så coolt ämne vi får börja med. Nervsystemet är ju hur häftigt som helst.
Hjärnan är faktiskt väldigt vacker när man ser den på riktigt. Idag fick vi kolla på itudelade djurskallar. Hjärnan var således halv och vi såg olika delar. Lillhjärnan ser lite ut som ett träd mot en horisont, väldigt vackert.
Dessutom finns det riktigt coola skillnader mellan djurslagen. Hos en människa utgör hjärnan ungefär 2% av kroppsvikten, detta är ungefär 1,3 kg, och vi har en väldigt stor lillhjärna som ger oss välutvecklas finmotorik. Hos en blåval utgör hjärnan bara 0,017% av kroppsvikten, 6-7 kg. En igelkott har en hjärna som väger 3 gram och till största delen består av luktcentra. Vi människor har nästan inget luktcentra alls.
Vi pratade lite idag om att vi som ska bli veterinärer lär oss om så många djurslag och att vi därför borde ha en svårare utbildning än läkare. Detta vägs säkert upp av att läkare lär sig allt lite mer ingående än oss (hur nu det är möjligt, jag tycker att vi bara pratar om minidetaljer hela tiden) men jag vill ändå ta lite ära från detta. Läkare behöver bara lära sig hur en kropp ser ut, vi måste lära oss flera srter och flera raser inom dessa arter. Det är nästan lite imponerande, eller hur?
Lite kuriosa från föreläsningen idag:
Någon som har undrat varför bara vissa hästar kan tölta? Eller varför travare inte börjar galoppera när det går supersnabbt?
Det har att göra med en enda liten gen. Töltare och bra travare har dubbelt anlag av en recessiv gen som gör att kommunikationen mellan höger och vänster sida av centrala nervsystemet inte kommunicerar lika bra. Ni vet kanske redan att höger och vänster hjärnhalva kommunicerar med varandra och att vi har nerver på båda sidorna av kroppen. Hos dessa hästar fungerar detta alltså inte lika bra. De kan alltså frikoppla den ena kroppshalvan, relativt den andra. På så sätt har de förmågan att trava snabbare, tölta eller passa. Häftigt va?
Jag tänker mig att detta gör att de inte tappar balansen och faller i galopp som andra hästar gör. Istället kan de fortsätta i sin gångart utan att falla omkull.
Man har hittat den här genen i dubbelt anlag även hos nordsvenska kallblodstravare. Detta beror troligtvis på att man förr avlade in varmblodstravare i stammen, trots att man inte får för att få kalla avkomman renrasig. Detta för att få in lite mer travargener. Och tydligen fungerade det för kallbloden travar på snabbt de med idag.
Cellernas magiska värld
Det rullar på
Min nya kompis
